Stolt över sin diagnos
Luleå. Bengt Westling är stolt över sin diagnos. Adhd och dyslexi är viktiga delar av hans person. Genom sin berättelse vill han förbättra attityderna till psykisk ohälsa.
- Jag fick slåss för att få en utredning, men det var värt kampen. Jag fick svar på mina frågor, säger Bengt Westling.
Han är en av åtta attitydambassadörer som föreläser i Norrbotten. Ambassadörerna arbetar för kampanjen (H)järnkoll vars syfte är att minska fördomar om psykisk ohälsa. Det ska vara lika okej att berätta om sin adhd, schizofreni eller depression som om sin halsfluss eller migrän.
- Jag tror att orden "psykisk ohälsa" fortfarande är ganska obekväma. Många tänker att personer som hamnar i psykisk ohälsa blir besvärliga. Men i dag vet vi att man med rätt behandling kan komma igen, säger Bengt Westling.
För honom var livet en lång och tuff resa fram till diagnosen, som han fick i vuxen ålder. Det var först då han började förstå varför hans skolgång gått så på tvären.
- Skolan var otroligt jobbig. Tänk att inte kunna läsa, när hela skolan går ut på att man ska läsa och skriva.
På tisdagen höll Norrbottens attitydambassadörer ett frukostmöte i Landstingshusets sessionssal. Mötet var en del av en nationell kampanjdag med titeln Våga prata om psykisk ohälsa. På plats var bland andra skådespelerskan Charlotte Lindmark som bjöd på en monolog om psykiatri och psykisk ohälsa.
Kampanjen (H)järnkoll drivs av Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam.
Johanna HövenmarkBloggtips ADHD
ADHD - körkort
Personer med ADHD drabbas av hårdare körkortskrav
Ungdomar med ADHD som ska genomgå läkarundersökning inför körkortstillstånd tvingas vänta orimligt länge. En pappa anmäler landstinget till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Läs mer
"En löjlig regel"
Sedan 1 maj 2008 har Vägverket skärpt kraven för körkortstillstånd. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder, som ADHD, måste genomgå läkarundersökning för att få sitt körkortstillstånd. Skälet till skärpningen är att personer med svåra uppmärksamhets- och koncentrationsproblem utgör en större risk i trafiken.
En pappa i länet, som har vänt sig till barn- och ungdomspsykiatrin, fick beskedet att väntetiden är mycket lång. Det tar uppemot sju månader för hans 16-årige son som har ADHD att få ett intyg.
– Man straffar de här ungdomarna på detta sätt, intygsskrivande är inte prioriterat och det görs bara någon enstaka läkarundersökning av det här slaget i månaden, säger pappan.
Han vill därför att DO ska pröva ärendet eftersom han anser det vara diskriminerande.
Pappan tycker att det borde vara möjligt att skynda på de här undersökningarna. Den läkare som skriver intygen finns inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ett sätt vore att lägga ut det på någon annan aktör.
Verksamhetschefen vid BUP, Solveig Svensson, medger att väntetiden är för lång:
– Ökningen är oroväckande och jag förstår pappans reaktion.
Psykiatrin arbetar nu hårt med att minska köerna till utredning och behandling inom neuropsykiatrin. Detta gäller både barn och vuxna.
– I det läget har körkortsutredningarna tvingats komma åt sidan.
Ju fler personer som utreds och som får neuropsykiatriska diagnoser, desto fler körkortsintyg kommer att behövas.
– Kraven på intyg ökar hela dagen.
Solveig Svensson påpekar att BUP måste prioritera hårt när resurserna är begränsade. Utredning och behandling prioriteras högst.
– Frågan om intygen är nu uppe till diskussion. En lösning kan vara att köpa uppdragen. Men vi ser genom hela området för att få ned väntetiderna, säger Solveig Svensson.
Vuxna med adhd får dålig hjälp
Publicerat 2006-06-11 00:10
Det finns uppskattningsvis 75.000 vuxna som lider av adhd i Sverige. Få av dem har fått en diagnos, än mindre någon behandling. DN har träffat Jonas Bergman som har fått både och. Något som har givit honom en nystart i livet.
Vuxna och adhd
Insikten om att vuxna kan lida av adhd har gradvis ökat under 2000-talet. På landets psykiatriska kliniker har möjligheten att ta emot dessa patienter ökat för varje år. Nu kan vuxna som misstänker att de lider av adhd söka hjälp på närmare 70 av landets 78 psykiatriska kliniker. Men intresset och resurserna varierar stort över landet och det är stora skillnader i väntetider mellan olika orter, enligt en undersökning som Riksförbundet Attention nyligen presenterade.
Längst väntetider:
Borås, Uddevalla, Lindesberg, Kungälv 1,5-2 år;
Lund, Linköping, Jönköping, Arvika, Stockholm, Allmänpsyk Malmö, Simrishamn 1-1,5 år
Kortast väntetider:
Vadsten, Katrineholm, Falköping, Enköping, Psykoskliniken Malmö, Falun 0-3 veckor.
Källa: Riksförbundet Attention
Bild
Jonas Bergman.Det börjar ordna sig för Jonas Bergman i Stockholm. Livet. Det som har gått så mycket upp och ner i 26 år nu.
- Nu känner jag att jag har fast mark under fötterna, något att bygga mitt liv på, säger han.
Och så snart han har ordnat livet lite bättre ekonomiskt vill han skaffa barn.
- Både jag och min tjej vill det, säger han och ler.
Han jobbar i dag som rivare och det är ett jobb som passar honom bra, tycker han.
- Där kan jag gå loss på väggar och annat och få ut mycket energi ur kroppen, säger han.
I Läkartidningen varnar psykiatriker för att många vuxna med adhd inte får den hjälp de behöver. Eftersom sjukdomen nu främst diagnostiseras hos skolbarn missar ofta läkare symtomen hos vuxna patienter.
De får istället andra psykiatriska diagnoser som ångest eller depression. Men om bara rätt diagnos ställs fungerar ofta samma behandling som ges till barnen.
- Ungefär hälften av patienterna blir väsentligt mycket bättre, säger Ylva Ginsberg, överläkare på Neuropsykiatriska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna som behandlar Jonas Bergman.
Sedan ett drygt år tillbaka får han läkemedlet Concerta mot sin adhd.
Jonas Bergman har turen att ha en familj som hela tiden har stöttat och hjälpt honom. Det var också hans mamma, Pia, som hittade Ylva Ginsbergs klinik och ställde honom i kö för utredning. Men då hade mycket redan gått snett. Ordentligt snett.
Redan som barn var Jonas Bergman livligare än de andra barnen. Han klättrade på allt, välte saker och slog sig ideligen. Han hade svårt att sitta still i skolan och behövde ofta upp och gå och röra sig. När hans mamma bad honom plocka av bordet hemma kunde han få ett vredesutbrott och välta hela bordet. Redan i första klass fick han genomgå en utredning efter vilken det sas att han hade damp. Men sedan gjordes inte mycket mer.
- På den tiden visste man inte mycket om adhd utan trodde ofta att det var fel på familjen som inte kunde sätta gränser. De gjorde nog så gott de kunde på den tiden, men det är många familjer som har blivit illa behandlade av barnpsykiatrin, säger Ylva Ginsberg.
Skolan gick dåligt. Förutom några få ljusglimtar var det många skolbyten och mycket bråk med lärare som inte såg honom som en individ utan som ett problem.
Bäst gick det i sexan efter att familjen flyttat ut till Muskö från Stockholm för att han skulle få en lugnare miljö. Det gick så bra att han gick om sexan för att ta igen det han missat de tidigare åren.
- Jag hade en guldlärare på Muskö. Det jag har lärt mig i skolan är lite i lågstadiet och sedan det jag lärde mig i sexan, säger han.
I högstadiet gick det utför igen. Och efter skolan gick det riktigt snett.
- När jag var 18-19 testade jag amfetamin första gången och ett par år senare hade jag riktiga problem. Jag slutade jobba och slutade att betala hyran, säger Jonas Bergman.
Som tur var reagerade mamma Pia när han slutade höra av sig och inte dök upp på födelsedagar och han fick till slut flytta hem till Muskö igen.
Föräldrarna ställde då ett ultimatum och sa att nu får det vara nog. Det var då han anmäldes till utredningen som gjorde att han slutligen fick sin diagnos och behandling.
- Tänk allt vad min morsa har fått stå ut med på grund av mig. Hon borde få Nobelpris av adhd-kommittén, säger Jonas Bergman.
Fredrik Hedlund
DN
