Nortelje-tidning om samhällsvinst adhd-projekt
Adhd-projektet på Norrtäljeanstalten kan ge en samhällsvinst på 60 miljoner om året.
Det finns cirka 7 000 personer intagna på fängelser och häkten i landet. Mellan 25 och 45 procent av dem beräknas ha adhd.
– Det innebär att mellan 2 000 och 3 000 personer med ett obehandlat neuropsykiatriskt funktionshinder sitter inlåsta och obehandlade. Många av dem har levt i ett konstant utanförskap sedan de var små, säger nationalekonom Ingvar Nilsson.
Hittills har trettio interner som har diagnosen adhd behandlas med den narkotikaklassade medicinen Concerta i kombination med Kriminalvårdens behandlingsprogram på Norrtäljeanstalten. Projektet är världsunikt och har hittills bara pekat på goda resultat.
På uppdrag av kriminalvården har Ingvar Nilsson utvärderat projektet ur ett socioekonomiskt perspektiv. Resultaten talar för sig själva.
– Projektet kostar högst tre miljoner kronor per år att driva. Om de 30 killarna som har varit med i studien lyckas hålla sig ifrån brott och droger när de kommer ut talar vi om en ren samhällsvinst på strax under 60 miljoner kronor på årsbasis, säger han.
Som den ekonom han är kan ha ge fler räkneexempel.
– Om vi gör ett antagande att tio procent lyckas, tre av trettio, ger det en samhällsvinst på 3 miljoner kronor på årsbasis vilket motsvarar cirka 80 miljoner på 20 års sikt, säger Ingvar Nilsson som kallar adhd-projektet ett skolboksexempel på lyckat samarbete mellan kriminalvården och sjukvården.
Det enda problem han kan se med projektet ligger egentligen utanför projekttiden.
– Den medicinska behandlingen måste fortsätta även när de intagna friges. Kastas killarna ut i utanförskap igen går det illa, säger han.
Under sitt utvärderingsarbete har han personligen gått igenom tre dramatiska skeenden.
– Först blir man glad över framgången. Sedan blir man oerhört vemodig över det lidande som finns bland de här människorna. Sedan blir man oerhört upprörd över att någon tillåter att får ske. Det finns ett enormt moraliserande över den här gruppen, säger Ingvar Nilsson.
Fakta
Projektet är världsunikt och har pågått sedan 2007 bland interner med långa straff och diagnostiserad adhd.
Projektet drivs som en forskningsstudie av Ylva Ginsberg, överläkare vid neuropsykiatriska teamet Huddinge. Hon räknar med att kunna sammanställa resultatet av studien i slutet av 2010.
Anstaltens adhd-avdelning har plats för 12 interner.
Adhd förekommer hos 2-5 procent av befolkningen. Hälften av dem som har symptomen som barn har kvar dem som vuxna.
Var fjärde man och nästan var tredje kvinna som sitter i fängelse beräknas ha adhd. Flertalet av dem har inte erbjudits någon behandling.
Ystad allehanda ADHD kriminalvård
Läs mer
Rättsväsendet måste lära sig
Publicerad: 18 november 2009, 01:15
Kunskapen om ADHD inom rättsväsendet verkar vara skrämmande låg. Att sätta en ung person i fängelse för att denne misskött sina förpliktelser efter att ha tidigare varit dömd till skyddstillsyn är ett misslyckande från samhällets och rättsväsendets sida – att förstå och hantera de speciella förutsättningarna som personer med diagnosen ADHD faktiskt har.
Ordning och reda finns sällan i dessa personers föreställningsvärld. Hålla tider, planera, ta ansvar är knappast möjligt för personer som lever i ett ständigt tillstånd av bristande koncentration, ångest, minnesförluster och förvirring. Titeln på en dokumentär om ADHD som gick i Sveriges Television för något år sedan säger det mesta: "Mitt huvud är en torktumlare"!
Brotten (som vare sig var grova eller handlade om våld) som denne person dömts för har erkänts och det är ingen tvekan om att personen är skyldig.
Det handlar inte om skyldig eller oskyldig – det handlar om hur rättsväsendet och till exempel frivården ska hantera situationen. Den normala påföljden för denna typ av brott är böter, samhällstjänst eller skyddstillsyn. Men som sagt har personen ifråga inte kunnat hålla reda på tiderna hos frivården eller följt de program för återfallsprevention som föreskrivits, på ett tillfredsställande sätt. Återstår enligt reglerna bara att undanröja skyddstillsynen och döma till fängelse! Till vilken nytta för den dömde eller för samhället, kan man undra?
I fängelse kommer förmodligen denna psykiskt bräckliga och lättpåverkade person i kontakt med inbitna kriminella och den positiva förändring som trots allt skett under senare tiden kan lätt vändas till det negativa. Allt det stöd som denne hittills fått från sina omgivning för att hejda en utveckling mot en livslång bana av brott och missbruk kan gå om intet.
Enligt forskning så är personer med ADHD diagnoser kraftigt överrepresenterade i fängelsebefolkningen.
Är det inte dags att rättsväsendet tar lärdom av detta faktum och hittar på andra sätt att skipa rättvisa med syfte på att minska antalet brottslingar i detta land i stället för att bidra till en ökning?
"Den goda mannen"
Läs även andra bloggares åsikter om adhd, kriminalvård, brottslingar, fängeslestraff, samhällstjänst
Unga dömda friskare
DN
Unga dömda friskare än tidigare
Publicerat 2009-11-03 06:45
Unga dömda som dömts till sluten ungdomsvård (LSU) är friskare i dag än för några år sedan. Trots det har två tredjedelar av de intagna en specialistkrävande psykiatrisk problematik. Institutionerna har dock sällan tillgång till bra psykiatri, skriver Svenska Dagbladet.
Det framgår av en studie av 110 ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård eller omhändertagits enligt lagen om vård av unga (LVU).
- ADHD är den vanligaste diagnosen vid sidan om missbruk och uppförandestörning, som egentligen beskriver orsaken till att de är på hemmen, säger Henrik Anckarsäter, professor i rättspsykiatri, som genomfört studien, till SvD.
Anckarsäter konstaterar att vård under socialtjänsten innebär bra socialt och utbildningsmässig omhändertagande medan det psykiatriska brister.
TT
Adhd vanligt hos kvinnliga fångar
För första gången har adhd hos kvinnor i svenska fängelser undersökts - och det är vanligare än man tidigare trott.
Det kan också finnas ett samband mellan sjukdomen och återfall i brottslighet, enligt studien. Det är en lönande affär att lyckas hjälpa en endaste kvinna, konstaterar Maija Konstenius, psykolog vid Beroendecentrum och försöksledare för studien.
Adhd ökar risken för att en person ska utveckla ett missbruk, som i sin tur är den största faktorn som påverkar återfallsrisken i brott. Samtliga kvinnor i undersökningen som hade adhd har även någon form av missbruksproblem.
I studien intervjuades 56 kvinnliga fångar, av dem uppfyllde omkring var tredje kriterierna för adhd. Få av dessa kvinnor hade tidigare fått en diagnos och därför har många inte fått hjälp. Men när de nu sitter i fängelse är det ett bra tillfälle, tycker Konstenius.
Och förutsättningarna är goda för att erbjuda kvinnorna behandling, enligt Martin Grann, utvecklingschef på Kriminalvården.
Vi har jobbat med adhd i svensk kriminalvård ett antal år, bland män i första hand, och vi har en hel del erfarenheter. Däremot är det nytt för oss att det är en så hög förekomst bland de kvinnliga intagna, säger han.
Bakom studien står Karolinska institutet, Beroendecentrum i Stockholm och Centrum för psykiatriforskning samt Kriminalvården.
Arbetarebladet
Fyra av tio våldsbrottslingar har ADHD
Fyra av tio grova våldsbrottslingar lider av ADHD. Det visar en undersökning i Göteborg av 100 västsvenska våldsmän. På fredagen ska socialstyrelsen presentera en vägledning för behandling av barn- och tonåringar med ADHD och Damp.
Männen som intervjuats i undersökningen har genomgått rättspsykiatrisk behandling. Dessutom har deras bakgrund kartlagts med hjälp av journaler från skola, barnpsykiatri och sociala myndigheter, skriver Göteborgs-Posten.
Runt hälften av dem har senare dömts till fängelse och hälften till rättspsykiatrisk vård.
Syftet med undersökningen, gjord av Henrik Söderström, överläkare vid Rättsmedicinalverket i Göteborg, har varit att kartlägga sårbarhetsfaktorer hos vuxna människor som begått vålds-och sexualbrott.
Det visade sig att 39 procent fyllde kriterierna för beteendestörningen ADHD redan som barn.
- Vår undersökning visar att ADHD är det psykiatriska tillstånd som starkast kan kopplas ihop med ett våldsamt och aggressivt beteende som vuxen, säger Henrik Söderström.
En annan forskare, Anna-Karin Sjödin, har bedömt de 100 undersökta efter skala för psykopati, men inte hittat någon som uppfyller samtliga kriterier.
- Det som kallas för psykopati är kanske i många fall ett uttryck för ADHD. Det är i så fall betydligt mer hoppfullt eftersom ADHD är ett funktionshinder som kan åtgärdas medan psykopati anses obotligt, säger Söderström. TT
SvD
ADHD-försök med fångar
Publicerad: 27 april 2006, 21.00. Senast ändrad: 11 oktober 2007, 04.16
Under två år ska 40 intagna på Norrtäljeanstalten som
diagnostiserats med ADHD behandlas med medicinen Concerta. Syfte: att ge fångarna en chans att bättre fungera i den dagliga verksamheten och att minska eventuellt missbruk och kriminalitet.
På den slutna anstalten i Norrtälje finns drygt 200 intagna. 40 av dem kommer nu att ingå i en försöksverksamhet som innebär att de under två års tid ska behandlas med läkemedlet Concerta mot beteendestörningen ADHD.
Enligt Anders Ekström, chef på Norrtäljeanstalten, visar undersökningar att 50 procent av de som sitter på svenska fängelserlider av någon slags neuropsykiat-risk störning eller ADHD.
– Det är ett omfattande problem bland de intagna. Många av dem som sitter inne för våldsbrott har beteende som förknippas med ADHD, de är hyperaktiva och våldsamma vilket kan ha lett till missbruk och kriminalitet.
Concerta används i dag framgångsrikt i behandlingsprogram av barn och ungdomar men även vuxna med ADHD. Men enligt Anders Ekström är det en annan sak att behandla missbrukare och kriminellt belastade.
– Försökets hypotes och målsättning är att om de intagna behandlas så har de inget behov av att missbruka och då faller de heller inte in i kriminalitet lika lätt, säger han.
Försöket är ett samarbete mellan Norrtäljeanstalten, Stockholms läns landsting och Karolinska
Institutet och inleds efter sommaren.
För att kunna diagnostisera beteendestörningen och plocka ut personer till projektet ska de intagna nu fylla i en blankett. Där ska de bland annat beskriva sin barndom och eventuella problem och störningar.
Medverkan är frivillig, men tanken är att 40 personer ska ingå i försöket.
– Går det att förbättra möjligheterna för de här personerna så är det ett stort och viktigt steg, säger Anders Ekström.
Hanna Nilsson
SvD
Psykproblem hos de flesta fångar
De flesta av landets fångar har någon sorts psykisk störning. Med trängseln på anstalterna förvärras problemen och riskerna ökar.
- Personer med neuropsykiatriska störningar behöver lugn och ro och struktur i tillvaron. Med överbeläggningarna far de illa och märks mera. Risken ökar för farliga impulshandlingar, säger Per Sunneborn, facklig förtroendeman inom ST för de anställda i kriminalvården.
Stefan Skagerberg, medicinskt sakkunnig på Kriminalvårdsstyrelsen, säger att förekomsten av psykiska störningar på fängelserna är "skyhög".
- Egentligen hamnar ingen som är psykiskt fullt frisk i fängelse. Kriminellt leverne är i sig ett tecken på störningar, säger han.
Den stora majoriteten har missbruksproblem. Enligt Skagerberg är 60-70 procent av fångarna narkomaner eller alkoholister. Utöver missbruket finns andra, underliggande störningar i en stor del av fallen, menar han.
Förskrivningen av psykofarmaka till fångarna ökar också. Både ångestdämpande och antidepressiv medicin liksom sömnmedel skrivs ut till allt fler. Men Stefan Skagerberg påpekar att förhållandet är likartat också i samhället i stort.
- Det är samma tendens som i det övriga samhället, men på en mycket högre nivå, säger han.
Antalet dagar som fångar tillbringar i psykiatrisk sjukhusvård har ökat mer än tre gånger sedan början av 1990-talet, enligt Skagerberg. Den psykiska sjukligheten behöver inte ha ökat lika mycket - kriminalvården kan också ha blivit bättre på att upptäcka sjukdomstecken.
Den mentala hälsan står i centrum för en konferens i veckan i Örebro, som fackförbundet ST och kriminalvården arrangerar.
Tonvikten läggs på intagna med neuropsykiatriska problem, som damp/adhd eller Aspergers syndrom. De är kraftigt överrepresenterade bland de grövre brottslingarna och Per Sunneborn tycker att samhället borde ha tagit ansvar och gett dem diagnos och behandling långt innan de hamnar i kriminalitet. Det är motiverat också rent samhällsekonomiskt.
- Ett fängelsestraff på livstid kostar omkring 35 miljoner kronor, en livslång kriminalitet cirka 250 miljoner, säger han.
SvD
