Sångare i American Idol använder sång för att "tygla" sin Tourette
Personal utbildas!! Inte en dag för sent..borde ske i hela landet
Norrbottenskuriren skriver:
Luleå.
Ökade kunskaper om vuxna som har adhd, Asperger och/eller autism.
Det ska anställda inom socialförvaltningen och närpsykiatrin få genom en specialsatsning.
Att man nu får alltfler vuxna med det som kallas neuropsykiatriska funktionshinder ställer nya krav på personalen. Och därför ska omkring 400 personer få utbildning för att bättre kunna ta hand om dessa människor.
Schemaläggning
- De ska bland annat få lära sig hur man bemöter de här personerna. Det kan exempelvis handla om att schemalägga olika aktiviteter för att dessa människor inte ska bli oroliga, säger Berith Schilken som arbetar inom vuxenpsykiatrin.
Den satsning som kommunen och landstinget gör kostar 1,4 miljoner kronor - pengar som man fått av Socialstyrelsen.
| Publicerad 2010-01-26 00:19 Ändrad 2010-01-26 00:19 |
Läs även andra bloggares åsikter om utbildas i NPF, socialstyrelsen, Norrbotten, autism, adhd, asperger
Dagens juridik om regeringsrättSbeslut AUTISM
Inget nämnvärt föräldraansvar för en nioårig pojke
Det är inte möjligt att med hänvisning till föräldraansvaret bortse från pojkens behov av hjälp, anser Regeringsrätten. Nu tvingas kommunen betala ersättning för det bristande stödet.
Pojken lider av autism och är utvecklingsstörd. Han kommunicerar med omgivningen främst genom att peka på bilder, vilker kräver specialkunskaper av den som tar hand om honom. Pojken är oförutsägbar och kan utan förvarning exempelvis rusa ut i trafiken.
Pojken med familj har genomgått en lång domstolsprocess i sin strävan efter assistans, och nu har saken nått Regeringsrätten.
Av förarbetena framgår att föräldraansvaret ska beaktas vid bedömningen av rätten till personlig assistans till barn. Det saknas dock uttalanden som kan ge närmare vägledning för bedömningen. Lagstiftaren har dock uttalat att det normala föräldraansvaret ska beaktas på så sätt att det bara är hjälpbehov som går utöver vad som är normalt för ett barn i ifrågavarande ålder som ska läggas till grund för bedömningen av behovet av personlig assistent.
I bedömningen av föräldraansvaret i det aktuella fallet förklarar domstolen att en nioårig pojke utan funktionshinder har normalt omfattande kontakter med andra människor och aktiviteter tillsammans med andra barn utanför skoltid. För att pojken i det aktuella fallet ska få möjlighet till sådant umgänge med andra behöver han få hjälp med att förstå och göra sig förstådd. En nioåring utan funktionshinder behöver inte sina föräldrars medverkan för att kommunicera med sin omgivning i vanliga sociala situationer. Något föräldraansvar som ska beaktas vid bedömningen i det aktuella fallet när det gäller behov av hjälp med kommunikation finns därfor inte.
En vanlig nioåring har ett behov av tillsyn från föräldrarna men detta behov av tillsyn motsvarar inte någon nämnvärd del av pojkens behov i det aktuella fallet. Det är därför inte möjligt att med hänvisning till föräldraansvaret bortse från någon betydelsefull del av den tid som krävs for att tillgodose pojkens behov av aktiv tillsyn.
Regeringsrätten förklarar att pojken har rätt till den efterfrågade personliga assistensen. Kommunen har senare under rättegångsprocessens gång ändrat på sitt beslut och pojken numera avnjuter personlig assistans. Därför innebär Regeringsrättens beslut att pojken ska få retroaktivt ekonomiskt ersättning för de kostnader för assistans han haft under tiden han inte fick hjälp av kommunen.
Katja Bähr
katja.bahr@dagensjuridik.se
DAGENS JURIDIK
Daggkåpan vädjar till politikerna SKOLFRÅGOR
Eleverna klarar sig allt bättre på Daggkåpan.
Det menar personalen på skolan och får stöd av barnpsykiatrin. De vädjar till politikerna att inte lägga ned.
Eleverna på Daggkåpan, Lillstrandsskolan, Oasen och Språkenheten ska återgå till sina hemskolor, de ska inte längre separeras från övriga elever.
Men föräldrar och personal protesterar. Eleverna har diagnoser som autism och
adhd och deras speciella behov kan inte tillgodoses på en vanlig skola.
- De hamnar i korridoren, i ett eget rum med en elevassistent om de överhuvudtaget kommer dit. Det är inte att inkluderas, tvärtom, sade en av pedagogerna på Lillstrandsskolan i förra veckan.
Kollegorna på Daggkåpan håller med. I ett brev till Buns ledamöter vädjar de om att de ska rösta rätt på torsdag. I brevet beskriver de hur viktig Daggkåpan är för eleverna: "Deras mentala, intellektuella, sociala förmågor förbättras betydligt och just för att, till skillnad mot andra, de får umgås med dem som liknar den själva. Det medför att skolarbetet flyter på mycket bättre och flera av dem klarar nationella proven med råge".
Med brevet skickar personalen ett utlåtande från den neuropsykiatriska enheten inom barnpsykiatrin på Sunderby sjukhus. Brevet är undertecknat av bland andra två psykologer, en överläkare och verksamhetschefen Lena Johansson.
Där sägs klart att en förflyttning av eleverna är en "drastisk åtgärd" som kräver att stor hänsyn tas till "de specifika svårigheter och speciella behov" som gäller för autistiska barn. Förändringar skapar "kaos och förvirring" vilket kan innebära att "en hel termins inlärning kan förloras".
Det sägs även att autistiska barn inte mår bra av att integreras i en vanlig skola med andra elever.
Läs även andra bloggares åsikter om skola, nerläggning, daggkåpan, autism, npf
Nortelje-tidning om samhällsvinst adhd-projekt
Adhd-projektet på Norrtäljeanstalten kan ge en samhällsvinst på 60 miljoner om året.
Det finns cirka 7 000 personer intagna på fängelser och häkten i landet. Mellan 25 och 45 procent av dem beräknas ha adhd.
– Det innebär att mellan 2 000 och 3 000 personer med ett obehandlat neuropsykiatriskt funktionshinder sitter inlåsta och obehandlade. Många av dem har levt i ett konstant utanförskap sedan de var små, säger nationalekonom Ingvar Nilsson.
Hittills har trettio interner som har diagnosen adhd behandlas med den narkotikaklassade medicinen Concerta i kombination med Kriminalvårdens behandlingsprogram på Norrtäljeanstalten. Projektet är världsunikt och har hittills bara pekat på goda resultat.
På uppdrag av kriminalvården har Ingvar Nilsson utvärderat projektet ur ett socioekonomiskt perspektiv. Resultaten talar för sig själva.
– Projektet kostar högst tre miljoner kronor per år att driva. Om de 30 killarna som har varit med i studien lyckas hålla sig ifrån brott och droger när de kommer ut talar vi om en ren samhällsvinst på strax under 60 miljoner kronor på årsbasis, säger han.
Som den ekonom han är kan ha ge fler räkneexempel.
– Om vi gör ett antagande att tio procent lyckas, tre av trettio, ger det en samhällsvinst på 3 miljoner kronor på årsbasis vilket motsvarar cirka 80 miljoner på 20 års sikt, säger Ingvar Nilsson som kallar adhd-projektet ett skolboksexempel på lyckat samarbete mellan kriminalvården och sjukvården.
Det enda problem han kan se med projektet ligger egentligen utanför projekttiden.
– Den medicinska behandlingen måste fortsätta även när de intagna friges. Kastas killarna ut i utanförskap igen går det illa, säger han.
Under sitt utvärderingsarbete har han personligen gått igenom tre dramatiska skeenden.
– Först blir man glad över framgången. Sedan blir man oerhört vemodig över det lidande som finns bland de här människorna. Sedan blir man oerhört upprörd över att någon tillåter att får ske. Det finns ett enormt moraliserande över den här gruppen, säger Ingvar Nilsson.
Fakta
Projektet är världsunikt och har pågått sedan 2007 bland interner med långa straff och diagnostiserad adhd.
Projektet drivs som en forskningsstudie av Ylva Ginsberg, överläkare vid neuropsykiatriska teamet Huddinge. Hon räknar med att kunna sammanställa resultatet av studien i slutet av 2010.
Anstaltens adhd-avdelning har plats för 12 interner.
Adhd förekommer hos 2-5 procent av befolkningen. Hälften av dem som har symptomen som barn har kvar dem som vuxna.
Var fjärde man och nästan var tredje kvinna som sitter i fängelse beräknas ha adhd. Flertalet av dem har inte erbjudits någon behandling.
Aftonbladet om dietylftalat
Gravida som använder kosmetika med
dietylftalat kan få barn med adhd
Schampo, nagellack, parfym och smink kan ge ditt barn adhd.
Gravida kvinnor som exponerats för kemikaliska föreningar, så kallade dietylftalat, löper större risk att föda barn med adhd, visar en ny studie.
För första gången någonsin har forskare hittat ett samband mellan de omdebatterade ftalaterna och neuropsykiatriska skador på foster. Ftalat är ett mjukningsmedel som används i alltifrån mattor och plast, till schampo, smink, parfym och kosmetika. Och det är just för de lägre halterna av ämnet, i så kallat dietylftalat, som finns i schampo, kosmetika, nagellack och parfym, som forskarna nu hittat ett samband med utveckling av adhd hos barn.
Koncentrationssvårigheter
Studien visar att gravida kvinnor med höga halter av dietylftalat i urinet löper större risk att få barn som utvecklar beteendeproblem. Den revolutionerande studien publiceras i dag i nätupplagan av Environmental Health Perspectives.
404 gravida amerikanska kvinnor deltog i undersökningen och lämnade urinprov under graviditeten. Kvinnornas barn följdes sedan upp när de nått en ålder av fyra till nio år. Barnen fick genomgå intervjuer och beteendetester. Det visade det sig då att de kvinnor som hade barn med kognitiva problem som koncentrationssvårigheter, aggressionsproblem, asocial personlighet och depression, var de kvinnor som hade högst halter av dietylftalat i sitt urin.
Förbjudits i leksaker
Forskningsledaren Dr. Stephanie Engel drar nu slutsatsen att gravida kvinnor med höga halter av dietylftalat löper större risk att föda barn med adhd.
Kemikalien ftalat är sedan tidigare förbjuden i leksaker inom EU.
LÄS MED SUNT FÖRNUFT, AFTONBLADET HAR JU SOM BEKANT EN TENDENS ATT ÖVERDRIVA
Josefine Hökerberg
Statsministern besöker ADHD-center
Fredrik Reinfeldt besöker
ADHD-center i Stockholm
2010-01-22 08:55
Statsminister Fredrik Reinfeldt besöker måndagen den 25 januari ADHD-centret i Rosenlund i Stockholm för att samtala med personalen på centret samt människor som själva lever med ADHD och föräldrar till barn med ADHD.
ADHD-center i Rosenlund arbetar med barn, ungdomar och unga vuxna med ADHD samt deras anhöriga. Fredrik Reinfeldt kommer på plats att samtala med såväl anställda som de som brukar centrets insatser om den verksamhet som bedrivs.
Ur programmet
10.00 Samtal med personal, människor som lever med ADHD och föräldrar till barn med ADHD.
Plats: ADHD-center Rosenlund, västra entrén, Tideliusgatan 12, 6 tr.
Tid för media i anslutning till besöket.
Välkommen!
Kontakt:
Roberta Alenius
Pressekreterare hos Fredrik Reinfeldt
08-405 49 04
070-270 72 17
Markus Nordström
Pressassistent
08-405 48 72
070-238 67 30
Dubbelhänt = större risk för ADHD
Personer som är dubbelhänta löper större risk att drabbad av problem i skolan och diagnoser som ADHD. Det visar en forskningsstudie vid Uppsala universitet som publiceras på måndagen.
Drygt en procent av befolkningen är dubbelhänt. I en studie med närmare 8000 barn norra Finland, där ett knappt hundratal var dubbelhänta, visade att dessa barn oftare hade språkproblem och inlärningsproblem i skolan. I tonåren hade dessa barn dubbelt så ofta symptom på ADHD.
- Dubbelhänthet är spännande, vi vet inte varför vissa barn föredrar att använda båda händerna istället för en. Vår studie visar att dessa barn oftare har problem i skolan och vi tror att det kan finnas förklaringar till detta i hjärnan. Men det behövs mer forskning för att förstå sambandet, säger Alina Rodriguez, docent vid Upppsala universitet och den som har lett studien.
På måndagen publiceras studien i nätupplagan av tidksriften Pediatrics.
Läs även andra bloggares åsikter om dubbelhänta, forskning, ADHD, större risk, skolproblem
Bloggtips ADHD
Socialstyrelsens olika rapporter kring barns psykiska hälsa
Barn- och ungdomspsykiatri - vård på olika villkor -
Rapport från nationell tillsyn
Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos
barn – en nationell inventering i grundskolor och
gymnasieskolor
Tillsyn av barns och ungdomars psykiska hälsa
Läs även andra bloggares åsikter om socialstyrelsen, barns psykiska hälsa, ADHD, Asperger, BUP, Samverkan
Mange Myt Domsaga
Dagbladet
kväll gör Mange Myt sin sista spelning i Sundsvall på ett bra tag.
Och det blir en känslosam sådan – han spelar på Club Mysack i det omdebatterade Domsaga-huset.
– Domsaga har gett mig så fantastiskt mycket, jag kan inte förstå varför kommunen lägger ner en sådan kulturinstitution, säger han.
Sundsvalls kommuns beslut om att flytta de nuvarande ungdomsverksamheterna från Domsaga till Skönsbergs Folkets hus och Kulturmagasinet har väckt mycket debatt, ilska och förvirring de senaste veckorna (se artikeln ovan).
Men än så länge rullar verksamheten på i de klassiska lokalerna.
Sitter i väggarna
I kväll blir det en konsert på Domsagas Club Mysack med Sundsvallsartisten Mange Myt – som kämpat hårt för att Domsaga ska få vara kvar i sin nuvarande form.
– Domsaga bygger broar mellan människor, kapar rasism och fördomar och räddar ungdomar som hamnat snett. Det går inte att byta ut mot någon annan fritidsgård eller vad som helst, det sitter verkligen i väggarna där, säger han och berättar att verksamheten betydde mycket för honom när han var ung:
– När jag gick på Bergsåkers skola och allt var skit var det bara på lördagarna när jag åkte in till Mysack som jag upplevde trygghet och värme. Domsaga har gett mig så otroligt mycket, det var där jag lärde mig dj:a och breakdansa och det var där jag vågade sjunga första gången.
Håller inte tyst
Kvällens spelning bokades före beslutet om Domsaga-flytten och är således ingen regelrätt protestkonsert. Men Mange Myt kommer inte att hålla tyst på scenen.
– Jag kommer att prata en jäkla massa om det förstås. Jag kan inte förstå varför man lägger ner en kulturinstitution för ungdomar, vi måste ju bry oss om de människor som ska bygga upp vår stad i framtiden, säger han.
– Och vi kommer att ge allt för kidsen, de har inte haft möjlighet att se mig tidigare för det har alltid varit åldersgräns eller jättedyrt där jag spelat.
Spelningen blir också den sista Mange Myt gör i Sundsvall på ett bra tag.
– Det är en turné på gång, jag ska ut i landet och spela. Samtidigt som jag ska börja skriva på nästa platta och ge ut ”Spring”, tredje singeln från ”A.D.H.D.”, säger han.
Flickor med ADHD glöms bort
Flickor med ADHD glöms bort
SR
Flickor med diagnosen ADHD glöms bort eftersom de oftast inte är lika utagerande som pojkar. Det visar en studie från ett forskarteam i Västerås. Enligt studien har minst lika många flickor som pojkar ADHD, och det är många fler än man tidigare trott.
Mari-Louise Olsson i Växjö vet hur det är att ha flickor med ADHD. Två av hennes tre döttrar har fått diagnosen.
– Både Sandra och Malin har samma kaos inombords, men de hanterar kaoset på olika sätt, förklarar hon.
Sandra är 25 år och hör till de tysta, inåtagerande flickorna, som forskningen har fått upp ögonen för på senare år. Länge vårdades Sandra för det man trodde var en depression. Först som vuxen, 23 år gammal, fick Sandra diagnosen ADHD, eller ADD som det kallas när flickan har ADHD-symptomen men inte är hyperaktiv.
Sandras lillasyster Malin, som är 15 år, var utagerande från det att hon föddes, som pojkar med diagnosen oftast är - hon var hyperaktiv redan som bebis. Malin fick sin diagnos som 5-åring.
– Malin varken sov eller åt, hon var i taket hela tiden, berättar Mari-Louise Olsson.
Att Malin fick en diagnos var både positivt och negativt.
– Det var en befrielse att få veta, och att kunna säga att hon har en diagnos till dem som sett mig som en mamma som inte kunde uppfostra mitt barn, säger Mari-Louise Olsson. Samtidigt var det förstås sorgligt, en ADHD-diagnos är ju inget man önskar sitt barn.
Kent Nilsson, docent i psykiatri på Centrum för Klinisk Forskning i Västerås, är en av forskarna bakom studien som visar att minst lika många flickor som pojkar har ADHD, fast diagnosen mycket oftare ställs på pojkar.
– Vi blev förvånade över resultatet, säger Kent Nilsson. Jag hoppas att forskningen gör att vi kan upptäcka fler flickor med problematiken tidigare.
helena.stromblad@sr.se
Intressant att följa denna utvecklingen
SensoDetect får
europeisk skjuts
Psykodiagnostikföretaget SensoDetects maskiner har CE-märkts. Styrelseordföranden, Gambros pensionerade forskningschef Leif Smeby, förklarar potentialen i en intervju med Realtid.se.
• Första betalande kund: 2007
• Antal anställda: 6
• Huvudkontor: Lund
• Omsättning/resultat 2008(2007): 0,8(0,3)/-1,8(-1) Mkr
• Största ägare: vd Johan Källstrand, 11,3%
• Börsvärde 2010-01-14: ca 45 MkrNynoterade Lundaföretaget levererar utrustning för att diagnosticera schizofreni och ADHD med hjälp av fysiologiska i stället för intervju- och observationsbaserade metoder.
På agendan står europeisk expansion, något som i och med en nyss utfärdad CE-märkning av utrustningen nu underlättas enligt företaget. Vd Johan Källstrand kallar CE-märkningen för en milstolpe i företagets historia.
Realtid.se får tag i styrelseordförande Leif Smeby, 65-årig norrman som var forskningsdirektör i Gambro fram till 2004, då han trappade ned genom att bli ansvarig för ”framtida vetenskapliga affärsområden”.
Nu investerar han på egen hand i startup-bolag inom biotechbranschen, och äger knappt fem procent av SensoDetect.
– Det här ger oss möjlighet till större flexibilitet i vårt erbjudande, säger Smeby, och förklarar att CE-märkt utrustning innebär att personalen ute på klinikerna kan använda den själv. Hittills har närvarande personal från SensoDetect varit nödvändigt.
– Det har gått till så att folk från oss åkt ut och mätt kanske 10 patienter på en dag, och sedan fakturerat resor.
På Smeby låter det som att metodikutvecklingen att gå från mätningar i SensoDetects regi till sådana klinikerna gör själva var planerat:
– Filosofin var att börja med att bevisa metodens gångbarhet. Marknadspotentialen är ju teoretisk tills det visar sig att kunden vill betala för den. Och det har vi bevisat nu, men jag kan inte delge siffror (pga att bolaget är noterat).
Avsikten med emissionsbeloppet, som var på 8 miljoner kronor, uppgavs i prospektet vara finansiering av expansion i Europa.
Har ni lyckats ordna med distributionskanaler där?
– Vi har börjat jobba med det genom att inleda diskussioner med potentiella distributörer, och i styrelsen finns folk med erfarenhet av att finna distributörer och expandera internationellt.
– Grundförutsättningen för att bli distributör är att de har kunskap om medicinteknik generellt sett, och tillgång till patientgrupperna. Allra helst ser vi också gärna att de känner till psykologi, och det är lite svårt att hitta, det vet vi. Men vi bedömer potentiella distributörer från fall till fall.
Har ni anställt någon försäljningsansvarig för Europamarknaden?
– VD Johan Källstrand är försäljningsansvarig totalt sett, men vi har anställt en person med ansvar för Sverige och Norden, så att Johan kan ägna sig åt mer expansiva aktiviteter.
Den nuvarande affärsmodellen går ut på att förse kliniker med SensoDetects maskiner, på det att de sedan betalar per mätning, och för ett på förhand uppgjort antal mätningar à 6.500 kronor per mätning.
Hur många mätningar förbinder sig dessa kliniker att göra?
– Vi har gett ganska stor frihet till bolaget (läs Johan och den andre säljaren) att utforma avtal med olika kliniker; det enda är att vi ska räkna ihop en bra vinst på dem.
Smeby vill inte säga något om exakt antal mätningar per klinik, men hänvisar till bolagets information inför listningen på Aktietorget. Där står att det i Europa genomförs årligen genomförs 800.000 utredningar av huruvida personer har schizofreni eller ADHD, och att SensoDetects mål är att göra 8.000 av dessa under slutet av 2012. Med ett pris per mätning på 6.500 kronor ger det en omsättning på 52 miljoner kronor.
– Vi har ganska blygsamma ambitioner med vårt enprocentsmål, menar Smeby, och jämför med mer storvulna utvecklingsbolag som anger 20 procent som en realistisk marknadsandel på några års sikt.
Slutmålet är hur som helst att lansera instrumentet/metoden, som är patenterat och kallas SD-BERA, som en världsomspännande produkt.
Leif Smeby säger på frågan om hur stora besparingar SensoDetects metod innebär att de är väldigt stora för både det enskilda sjukhuset och samhället i stort, men någon hälsoekonomisk studie för att få en siffra på besparingspotentialen har inte genomförts. Sådan diskuteras, och önskemålet är att få ett universitet med på båten. Att genomföra en studie i egen regi genom att anlita ett hälsoekonomiskt konsultbolag är nämligen för dyrt, menar Smeby.
Innan Leif Smeby gick i pension 2005 var han forskningsdirektör på Gambro, till vars ledningsgrupp han rekryterades av vd Berthold Lindkvist i mitten av 80-talet. Han beskriver skillnaden mellan att bedriva bioteknisk utveckling i ett storföretag och på nuvarande sätt: i småföretag à la SensoDetect:
– Det kan knappt jämföras. Det är så snabba beslutsvägar i småföretag, man kan påverka mycket mycket mer. Det kan fås att fungera väldigt fort.
Fördelen med att göra det i storföretag då?
– Det är naturligtvis tillgången på resurser. Kapital är inte problemet, vilket det är i småföretag, säger Smeby och berättar lite om sin tid på Gambro, som han verkar ha i ljust minne. Företaget växte under tiden han och Berthold Lindkvist var verksamma i det från runt en till 25 miljarder i omsättning. 2006 köpte Investor och EQT ut Gambro från börsen.
Förutom SensoDetect är Leif Smeby engagerad i bland annat Carponovum (liksom Realtid.se-krönikören Anders Haskel, som är styrelsesuppleant). Carponovum har en metod för att foga ihop tarmar efter att man skurit bort cancersjuka delar.
Har du några avslutande kommentarer om SensoDetect?
– Vi är optimistiska och ser fram emot fortsatta framgångar.
Läkare omvärderar ADHD-medicinering
Läkare anser att mediciner som stimulerar det centrala nervsystemet kan användas mindre restriktivt än förr i vård av ADHD-symptom.
I Finland har man överlag varit försiktig med att ordinera läkemedel som stimulerar det centrala nervsystemet för barn med ADHD. De här läkemedlen förbättrar barnets förmåga att koncentrera sig, men kan vara beroendeframkallande och utsätta barnet för risken att börja missbruka narkotika.
Enligt undersökningen som presenterades på Läkardagarna är de här läkemedlen inte beroendeframkallande. I stället kan de bidra till att skydda barnet från beteendeproblem och antisocialt beteende som kan uppkomma i framtiden.
ADHD är ett neuropsykiatriskt syndrom som utmärks av bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet.
Psykolog vill ha tuffare kontroll
Av Maggie Strömberg
Publicerad 12 januari 2010 8.35 i sydsvenskan | Uppdaterad 12 januari 2010
Skolpsykologer behöver kontinuerlig vidareutbildning för att kunna göra säkra bedömningar till särskoleplaceringar. Det menar Elinor Schad, ordförande för Yrkesföreningen för psykologer i förskola och skola (Psifos).
Mer utbildning och hårdare granskningar krävs för att garantera rättssäkerheten, tycker Elinor Schad. Hon arbetar som skolpsykolog i Lund och hörde av sig till Sydsvenskan efter artiklarna om placeringar i särskolan.
– Det här är något vi psykologer pratar om mycket. Man kan inte utsätta människor för den emotionella berg- och dalbana som det innebär att flytta barn fram och tillbaka mellan de olika skolformerna. Det är viktigt med likvärdiga bedömningar inom och mellan kommunerna.
Enligt Skolverkets riktlinjer ska fyra olika yrkeskatagoriers bedömningar ligga till grund för bedömningen om en elev har en lätt utvecklingsstörning och ska erbjudas mottagande i särskola. Sydsvenskans granskning visade på stora skillnader mellan olika kommuners rutiner när det gäller utredningar.
Den visade också att felplacerade elever är ett utbrett problem. Och att alla berörda myndigheter har dålig kunskap om hur det ser ut i kommunerna.
Elinor Schad jobbar för att Sveriges psykologförbund ska skapa en vidareutbildning i pedagogisk psykologi. I den bör det bland annat ingå utredning av dyslexi, lätt utvecklingsstörning och ADHD, menar hon.
– Själv gör jag ungefär en utredning om utvecklingsstörning per år. Det är stora och svåra utredningar att göra. I Lund har vi en särskolepsykolog till stöd, men det är inte alla kommuner som är organiserade så, säger hon.
Hon tycker att de barn som ligger på gränsen för lätt utvecklingsstörning ska få stöd av specialpedagog och sedan utredas igen efter två år. Och att det förutom psykologutredningen alltid ska finnas ett elevhälsoteam, där också skolsköterska, socionom, specialpedagog och läkare ingår. Det innebär extra kostnader för skolorna, som oftast inte har alla yrkesgrupper tillgängliga.
– Det kan vara ett problem att psykologen och skolsköterskan är anställd av rektorn på elevens skola. Vi blir ofta obekväma om vi kräver mer eller ett annorlunda stöd än vad det finns pengar för. Där finns ett inbyggt dilemma, säger hon.
Psifos-ordföranden önskar hårdare granskning från myndigheter, som Skolverket och Socialstyrelsen.
– Jag tror att många skolpsykologer välkomnar en kontroll. Det ger stöd åt dem som behöver ställa krav uppåt i organisationen.
Ny signalsubstans kopplad till panikångest
Ett svensk-amerikanskt forskarteam
har hittat en förändring i hjärnan som
kan vara kopplad till panikångest.
-Våra amerikanska kollegor vid Indiana University, Illinois, har utvecklat en modell av panikångest i råtta. I en serie experiment fann de att signalmolekylen orexin var direkt kopplad till ångestliknande symtom, säger Lil Träskman Bendz, professor vid avdelningen för Psykiatri vid Lunds Universitet.
Tillsammans med Lena Brundin, också hon läkare och forskare vid avdelningen för Psykiatri, har hon studerat ryggmärgsvätska hos patienter med olika psykiska besvär. Man fann att patienterna med mest ångest hade högst halter av orexin i ryggmärgsvätskan.
- Detta är första gången orexin kopplas till panikångest. I framtiden är det möjligt att man kan utveckla läkemedel som påverkar orexin och därmed ger symtomlindring hos patienter med panikångest, säger Lena Brundin.
Fynden publiceras i artikeln ”A key role for orexin in panic anxiety” i januarinumret av den högt ansedda tidskriften Nature Medicine:
http://www.nature.com/nm/journal/vaop/ncurrent/full/nm.2075.html
Kontakt:
Lena Brundin, mobil: 0709-428585, lena.brundin@med.lu.se
Lil Träskman Bendz: Lil.Traskman_Bendz@med.lu.se
Fotnot: Orexin är en signalmolekyl i hjärnan som tidigare kopplats till styrning av födointag och sömn. Till exempel har patienter med narkolepsi (sömnstörning med bl a okontrollerbara sömnattacker dagtid) sänkt funktion av hjärnceller som kommunicerar med hjälp av orexin.’
Vård av ADHD-barn med läkemedel som stimulerar det centrala nervsystemet kan ge positiva resultat. Det här sade en barnneurolog i sitt föredrag på Läkardagarna i Helsingfors.